Tandborst & smörjälskare

Som titeln lyder går det alltid att locka sonen med hans bäste vän Tandborsten. Leo fullkomligen skiner när han ser den och vill "borsta" sina små gaddar. Mest går det ut på att käka tandkräm men vi får titta på hans tänder och borsta en och annan och eftersom detta sker flera gånger om dagen blir de flesta kollade dagligen. Önskvärt vore att denna tandborstkärlek håller i sig genom åren, hmmmm.

En annan kärlek är salva och smörja av alla de slag. Leo är van vid detta från sitt tidigare liv. Han har/hade torr hud och smordes in OFTA. Han tar sina små händer och gnider miniderm i hår, på mage, ben och gärna i munnen.

Ytteligare en kärlek är familjepussarna, men det tycker vi nog alla tre ;)

Håret växer fort! Vi har idag klippt det för tredje gången sedan överlämnandet. Visserligen var det inte så långt de senaste två gångerna men han blir så varm och kliar sig om det får växa, dessutom är han så CUTE när han är riktigt snaggad.

Vår grabb har förändrat sina matvanor drastiskt dessa dagar :) I dag har det smaskats gröt, kalops, youghurt, stekt ris med grönsaker, potatiskroketter m. svamp och beanaisesås. Allt detta sköljdes vid läggdags ner med en flaska fullkornsvälling. Good boy!

Potträningen går prima...oftast ;)
Ja som ni märker har denna kille "flourished" precis som de trodde att han skulle. Det är -Gittan kom! Mera katt!, pappa, jaaa, I tell you!, mjau, mamma, popo, hej!, boll, bebis (docka), gott, no, nähna och några andra ord dagarna igenom.

Vi har fått den bästa, ingen tvekan what so ever! Lovely Leo, du har tagit oss med storm.

I tell you...

I morse vaknade Leo med ett sprudlande humör. Vi fick oss ett gott skratt när vi alla kom ut i köket och Leo smilade upp sig, plirade med ögonen, "hötte" med sitt lilla pekfinger och sa till Daniel "I tell youuuu...not!". Den repliken hade han hört förr det gick inte att ta miste på haha och vi förstår det. Den lille pojken ska gärna testa gränserna och försöka gå sin vilja igenom, 2 åring som han är.
Det har varit stekvarmt idag så det har badats en del i poolen och ätits picnic ute.
Skatteverket har fått finbesök av vår familj så nu väntar vi på Leos fullständiga personnummer.

Sedan sist...

Sedan sist har vi nu äntligen anlänt till Sverige och vårt hem. Det tog oss drygt två dygn med förseningar, inställda plan, frustration, hjälplöshet, ut-i-natten-med-liten-pojke-i-minusgrader-och- inte-veta-vart-man-ska-ta-vägen rädsla, fortfarande-vänta-på-vårt-bagage-ilska m.m. som gjorde att vår hemresa blev allt annat än bra för Leo och oss som familj men NU är det över och vi är hemmaaaaa. Vilken lycka! Vad man har bra levnadsstandard alltså!

Vi blev högtidligt mottagna av nära och kära på Kastrup och överväldigades över omtanken och känslan bakom flera av de handlingar som gjorts här hemma för vår skull :)

Leo fann sig tillrätta direkt (efter att ha skrikit hela vägen från Danmark av att sitta fastspänd i bilstol) här hemma och pekade, log och nickade åt allt från spis till sin säng. Det verkade minsann som om han kände att "det är här vi ska vara". Sedan kröp han in under lövet i sin kuddhörna kallade -Pappa kom! och sa aaah. Efter det satte han i gång med att bjuda kaffe i sin leksaksservis.

Nyheterna för idag är att säga "Katt-Gitta-kom", "Jaaa pappa baaa" (och klappa i händerna), mjau, nähna (näsa), ligga på rygg i sin pool, klia dockan på ryggen och bjuda hen på låtsatskaffe, meddela oss att han behöver och sedan kissa på pottan två gånger, kikna av lycka då han sattes i sin äpplegröna sittvagn samt äta potatis, gräddfil och lite matjesill. That´s our boy!

Hemlängtan

Nu längtar vi hem!
Några av de positiva erfarenheter vi tar med oss härifrån är trädet på vår tomt (ni ser det i bild), trevliga människor vart man kommer, god och billig mat, solgaranti även om det är svala vindar, skön dusch och ingen stress någonstans.

Vad vi längtar hem till i detta nu: ljusa kvällar, tvättmaskin, familj och vänner, trädgård, Gittan, bil och promenader med Leos vrålåk i bild ( swivelhjul fram).

Konstigt konstigt är det att vi dessutom ska ha ett litet barn med oss hem. Det känns som om vi levt ETT liv här nere och ska hem till det vi lämnade bakom oss för 24 dagar sedan, men så är det ju lyckligtvis inte. Leo ska ju med oss hem! :)

Trötta familjen

Idag har vi varit trötta och dåsiga alla tre. Trots detta har Leo endast tagit en micronap vid lunch. Hans senaste dåliga nätter har väl gjort sitt också men nu snackas det igen... vår gosse gör sig om vi reser till Frankrike någon gång. Det är nå' hit och nå' dit. Åker vi till Italien klarar vi födan. Spaghetti bolognese äts på längs och på tvärs när inget annat passar prinsen. Kanske vi rent av ska erbjuda honom en portion nu. Humöret är i en liten dal förstår du.
Lunchen i parken bestod av biltongsallad (torkat oxkött) med hallomi och avocado. Mums!
Haha att snurra runt, få pappa att härma efter och sedan klappa i händerna är dagens nyhet, söte pöte.

Pretoria zoo

Dagen började med att vår chaufför glömde oss och efter 2 mail var vi då äntligen på väg. Pretoria zoo var verkligen ett fint och grönskande zoo. Icke att förglömna att en djurpark inte på något sätt är en naturlig miljö för vilda djur. Vi kände stor skillnad mot dagen då vi var på safari i en "park" stor som en stad och då är det ändå småpotatis mot Pilansberg eller Kruger. Jaja vi njöt av dagen tillsammans i det perfekta utflyktsvädret 21 grader och solsken med svala vindar. Eftersom det inte är säsong nu var det en skolklass, vi och MAX 10 andra par på djurparken. Alla kiosker och souvenirbutiker var igenbommade men i restaurangen gick det som tur var att gå sig ett enklare skrovmål. Det kändes lyxigt och som om vi var insläppta på zoot efter stängningsdags. Vi behövde inte trängas med någon och var ensamma vid djurhängnen. Vi mötte ett danskt och finskt par som adopterar genom Abba och vi delade hemtransport med dessa.
Efter långpromenad och iaktagning av lejon, tigrar, gorillor, flodhästar, noshörningar, zebror, kängerur, anakondor och geparder var vi trötta och rusade ner till affären 1km bort och inhandlade lite proviant att förtära under kvällen.

Resterande tid av vår vistelse här nere blir lugn och mer "hemmavid". Vi tar en lunch i parken, promenerar till utsikten vid the union building, badar på balkongen och längtar hem...
Slut för idag, tack för idag!

Ambassaden & final meeting

Idag har vi haft två viktiga möten. Ett av dem var på svenska ambassaden för andra och sista gången för att få Leos provisoriska pass och det andra var slutmötet med vår familjerepresentant på Abba.
Den här gången gick det inte lika enkelt att ta foto på vår pojke. Han grät hur vi än gjorde så det blir till att få honom att göra detsamma i passkontrollerna i Johannesburg och Paris haha.
På slutmötet med Abba gick vi igenom processen och fick sedan tillbaka vår livsbok. Vår familjerepresentant L berättade sedan för oss om varför de matchat Leo med just oss. Detta håller vi lite mer privat men mamman blev rörd till tårar. De har förstått vilka vi är!

Dagen (och natten) har gjort Leo så trött så trött. Nu sover han en sen middagslur innan det blir forell på favvorestaurangen.

I morgon beger vi oss till Pretoria zoo :)

That will be all for now, bye!