4:50 h & "Nämen Benny".

Då var det dags för den andra delen av Leos undersökning som innebar lungröntgen, blodprov, öron, hals, urinprov, mäta, väga och lyssna med stetoskop. Leo var beredd som synes på första bilden. Hans Kånken var packad för att klara tiden mellan röntgen och barnklinik.
Vi kan väl säga som så att det är ju tur att Leo är av den typen att han härdar ut. Sjukhusbesöken tog oss 4:50 h, så det var en något hungrig familj som gick ut genom portarna samtidigt som larmet gick igång.

Väl hemma igen fick vi roa oss med sagan "Nämen Benny" på datorn. Leo älskar den. TV´n har vi inte introducerat för honom än, denna saga räcker mer än väl.

-Hej hej hett! (hej hej häst) hörs numera så gott som varje gång vi passerar dessa djur :)

Maken fortsätter att måla huset så gott han hinner. Leo undrar och frågar om pappa hela tiden och snart ska ju pappa börja jobba igen, så vi hoppas hinna klart och även göra någon liten utflykt tillsammans innan det blir dags.

60 års kalas, bad & wettex.

Leo tänker och talar:
Vi har ju varit här hemma nu bara vi, mamma, pappa och jag (och Katten-Gittan förstås) ganska länge. Mamma och pappa backade bandet med att träffa folk för att vi skulle känna oss trygga och säkra tillsammans alla tre. Jag tycker faktiskt att det varit skönt. Jag har fått deras fulla uppmärksamhet och inte varit osäker var jag ska söka tröst eller kramas. -Baaaa pappa! -Baaa mamma!
Igår hade farfar 60-års kalas och jag hade ju inte träffat honom och flera av de andra, så de stora tyckte att vi kunde köra dit en stund och se hur det gick för mig. Jag undrade lite vad de menade med det även om det är skönt när vi är bara vi. Jag gillar ju barn och lekte med min kusin Alva och Leija, sedan visade jag mig från min mest charmanta sida (man vet väl hur man för sig liksom). Jag gjorde rörelserna till "I ett hus vid skogens slut", Jag "pratade" lite och visade farfar och Viola hur en zebra låter. Jag hade ju köpt en på en marknad och gav till jubilaren.

När vi körde hem var jag så trött så trött , men jag orkade digga till musiken i bilen i alla fall. Jag somnade bums, så det var tur att vi körde hem tidigt, och vaknade bara en gång i natt. De stora sa att de kunde vänja sig vid det.

I dag for mamma fram med mixerstaven när jag åter igen vägrade äta frukt i bitar. Hon "borrade" ner havregrynsgröt, banan och äpple i den där maskinen och sen mumsade jag i mig kan du tro. Det var skillnad det! Bitar av frukt, nej blää!

Resten av dagen har pappa målat på huset och jag har badat och ätit isglass. Däremellan har jag kört lite bobbycar och snutit mig i wettextrasan. Jag älskar trasor och vatten! Sedan gjorde jag två båtar av mina foppatofflor och lät dem segla ut i mammas egentillverkade fågelbad. Den ena tofflan såg så ensam ut att jag stoppade i en passagerare i form av en jordgubbe. Man får ju ha dem till något när man inte gillar att tugga dem. Då tyckte jag att det blev bra så här...

4-2, ny bil & Ikea.

Leo fortsätter blogga:
Jag börjar knappa in minsann. Igår kväll var jag så nära att somna när ett vidunder kom körandes på gatan utanför. Jag for upp livrädd. pekade ut och berättade för mamma att det var "caa"=car. Jag kunde helt enkelt inte somna om så vi fick gå upp. Jag tyckte det var superkul och blev så stollig så stollig att de stora till sist satte mig i vagnen och gick ut med mig. De trodde att det skulle bli en kort runda eftersom uret vid det laget var halv tio. Jag låg och snackade, gjorde rörelserna till "I ett hus vid skogens slut" och sa "Pappa emma" mamma sa att han var med oss och inte hemma. Hmmm, jag undrar ännu vad hemma är, knepigt det där. Vi gick en låååång runda och jag somnade 50 meter innan vi var hemma. Då var klockan kvart i elva.

Pappa har köpt oss en ny bil. En Audi A4 och golfen åker härifrån i kväll. Mamma säger att Audin är jättefin och att pappa ordnat det fint åt oss men att hon låter golfen åka med sorg i hjärtat.

I dag provade vi att åka i nya bilen. Vi skulle till Ikea för att köpa klåfingriga  mig ett spisskydd. Men de sålde visst inte dem längre så vi åt lunch. De stora skulle testa mig. De trodde inte jag skulle äta inför publik. Men det blev ju spaghetti bolognese så vem käkar inte då liksom? Urbota gott ju! Jag ville inte sitta i barnstolen förstås. Usch så läskigt när man är bland så mycket folk, men i pappas knä gick det finfint. Jag vinkade till en söt dam som jag tyckte behövde livas upp och du skulle se så glad hon blev. Vi vinkade till varandra en lång stund medans jag åt en glasspinne och hon pannkakor.

Mina nyheter är: "Pappa emma"= Pappa är hemma, hund, mjölk, apa, nalle och hääää(r)!, om någon säger det först vill säga och om jag själv vill.

Jag har fått tre fina kort i postlådan. Det ena, från mormor, har jag på mitt rum och kan inte visa här just nu men här kan ni se de båda andra. Ett är från farfar och Karin och ett är från pappas faster Viola och Gerry, TACK!

Man kan göra så mycket mer med pepparkaksformar än att baka med dem, kolla här!

Nu kan jag! & Ny jacka.

Leo fortsätter:
Jag vaknade inte till förrän 4:20 i natt. De stora tyckte jag var så duktig så. Jag gnydde och snackade i 45 minuter sedan sov jag till klockan 7. Bra va?

Jag kan ju de där förbaskade orden, men de är ju så svåra att säga. Donky är mycket lättare, prova själv! Hur som helst, mamma-pedagog ryckte in och gjorde sex stycken bilder på några av de ord de verkar tycka att jag ska fatta. Vatten, fågel, hund, stol, ko och säng. Vilken blandning liksom? Jag tyckte hon verkade knas, men hon hade väl någon tanke med det hela, det brukar hon ha ;) Jaja, mamma frågade mig om de olika orden och jag pekade rätt direkt, även när hon busade till det och skulle lura mig men nixpix mamma. Mamma klappade händerna, jag for ut i köket till pappa som diskade, vi visade honom och han log stort och sa -BRA Leo!. Då sa jag BA! och klappade händerna. Jag blev så glad så glad. Jag vill ju kunna allt!

Mamma fick fri lek en timme och körde och köpte en jacka till mig. Jag blev superglad när hon kom hem och vi provade den direkt. Sen skulle vi visst äta mellanmål och den skulle av igen. DÅ blev jag ARG, riktigt arg! Först prova och sen inte få gå ut? Vad är det för trams?! Pappa lovade att vi skulle gå ut när vi fikat och minsann, han höll sitt löfte. Jag ska försöka minnas det.

Jag kan göra rörelserna till den kuliga sången " I ett hus vid skogens slut" nu. Den är så fin tycker jag. Kan du inte den så öva så kan vi sjunga den tillsammans när vi ses.

I kväll var jag så trött så trött. När pappa klippte gräset utanför vår tomt vid cykelstigen sprang jag efter honom hela tiden och det var LÅNGT ska jag säga. Mina små ben joggade i gräset hela tiden och då blir man så trött så trött.

2-0 & Alice Cooper.

Leo skriver:
Jag tänkte att ni kanske var lite nyfikna på resultatet av nattens derby mellan mig och mina föräldrar. Jag är själv lite ledsen att säga det, men det står 2-0 till dem. Jag gav dem vinsten ganska lätt faktiskt, men det behöver du väl inte tala om för dem va? Jag gör come-back en annan natt när de minst anar det, kanske redan denna natt...
Anledningen till att jag gav dem vinsten var att jag överaskades över hur fantastiskt skönt det var när jag märkte att det inte kliade så enormt på min lilla kropp. Tack tanterna på barnkliniken!
Jag skrek inte efter välling vid två utan småmös i en timme av den goa känslan att salvan verkade. Ja ja, jag ville krypa upp på pappa och känna när han andades och höra hans hjärtslag förstås, men vem vill inte det liksom? Hur mysigt som helst ju, speciellt när man har en pappa som min!

Annars har jag mest dansat i dag. Speciellt förtjust är jag i Alice Coopers "Poison". Därefter kommer "Whaka-whaka" med Shakira (bara för att de sjunger om Afrika såklart).

Jag blir så ledsen när en av dem går på toa eller för att ta en dusch, ja den ena är ju mamma och den andra är pappa. Jag vet mycket väl vem som är vem, men idag har jag blandat ihop dem vid några tillfällen. De säger att det inte gör något alls bara jag inte kallar dem för donky. Det gjorde jag en gång bara för att se hur pappa reagerade. Han skrattade och sa att han hellre hette mamma i så fall. Jag ska lägga det på minnet.

En sak till för idag. Har du testat att gå på tå? Det är superkul! Prova vet ja´.

Namnsdag, en månad och åsna på vinden.

Inlägg från Leo himself:
Idag är det min namnsdag minsann. Jag fick två namnsdagskort och ett välkommenkort i brevlådan idag. Det låg några brev där från vårdcentral och tandvård också. Min mamma log och sa att jag fick mer post än mamma och pappa tillsammans.

Jag har varit tillsammans med mina föräldrar i exakt en månad nu. Dagen då vi fick varandra minns vi med lite omtumlande känslor alla tre. Jag känner mig så "stollig", småbusig, fnittrig, bestämd och nyfiken tillsammans med mamma och pappa. Jag har lärt mig så mycket men allt kan jag inte riktigt förmedla till dem, men jag märker att de ser att jag förstår en del av det de menar nu. De pratar ju så konstigt bara. Jag visade mamma att jag förstod vad hon menade när vi gick till affären och hon sa att vi skulle köpa mat. Jag låtsasåt med handen mot munnen. Mamma log, jag skrattade.

Vi har förstås en åsna på vinden...tror jag? Ja alltså när vi tittar i mina böcker säger mamma och pappa en massa konstiga ord. En del har jag ju fattat så klart. Katt-mjau till exempel, hallå jag är väl inte dum heller. Vov-vov kan jag också när jag ser det där djuret men att det heter hund det glömmer jag bort. Ko, häst, elefant, fågel, får, gris, apa, mus, giraff ja jag tycker att de alla är DONKI. Jag har frågat om det är en donki på vinden? Pappa säger att vi inte har någon åsna på vinden men vänta ni tills vintern kommer så fattar ni vad jag ville ha sagt dem, eller hur? ;)

Jag märkte att mina föräldrar vann över mig i natt när de skulle sluta att ge mig välling på natten. Jag vet att det står 1-0 till dem. Jag orkade bara skrika 40 min *2 men jag funderar på hur jag ska göra i natt. Jag märkte att de stängde fönstret när jag var som argast och att de inte hörde vad de sa till varandra trots att de låg så nära varandra. Jag låg ju i mitten och hade bestämt mig. Undrar hur länge jag orkar visa dem i natt...jag har bestämt mig!

Förresten, jag har ju fått mitt personnummer nu så mamma har skickat in anmälan om barnbidrag. Ja, så mycket välling som jag vill ha om jag själv får bestämma leder till många blöjor så de lär nog behöva det där extra bidraget, hihi.

Nu måste jag sluta. Jag ska ju orka kämpa i natt. Det blir ett derby mellan mig och dem och jag tänker inte ge dem vinsten så lätt inte, jag är en liten kämpe jag.

Vi hörs en annan dag! Ha det bra.

Nr 13, bagage & barnkliniken.

Vi kom hem till Sverige som den 13e familjen år 2013. Barnbeskedet kom den 13e och Leo är född den 13e. Slutsats=Den 13e är inte längre ett otursdatum, that´s for sure!

Barnkliniken har fått besök av oss idag. Det var första besöket till infektionsproverna och vi fick även hjälp med klådan och rosslet som stackars Leo störs väldigt mycket av nattetid. Detta hade han redan tidigare, men nu har vi fått den hjälp och de svar på mediciner vi fick med oss hem från Sydafrika som vi önskade, så det känns bra. När man har varit hos doktorn måste man givetvis leka doktor.

Hör och häpna... när Daniel stod i kön till apoteket ringde minsann budbilen! Air France hade hittat vår försvunna bagage, TJOHO. Nu tvättas, tvättas och tvättas det... Som ni ser var det ett GANSKA efterlängtat bagage ;)

Vi har lyssnat/tittat på "Åh Honki-Tonki" ett antal gånger nu och det sista Leo gjorde före insomningsdags igår var att stoppa vällingdrickandet, titta på mamma och utbrista -Ååååå donki, ååååå donki! söte pöte.