Läsa, "konger" & kusin.

Leo talar och tänker:

Vet ni vad? Mormor har lärt mig att läsa! Jo, det är faktiskt sant. Hon bara håller i mitt pekfinger och så drar vi fingret åt ena hållet sakta där det ser konstigt ut. Då låter mormor lite lustigt. Sakta säger hon ljud och jag förstår vad det är. Sedan säger jag efter. Alltså kan jag läsa :)

Sedan vill jag även berätta om två händelser från igår som gjorde mig superstolt. Ni vet ju att jag fick en lite större trehjuling av "Moppa" på min dopdag och jag älskar den. Jag sparkar mig fram i en rasande fart, lastar grejer på flaket och kastar mig av cykeln i svängen vid kaminen (samma ställe varje gång) och låtsas att jag är Lotta på Bråkmakargatan, då hon trillar av den stora cykeln och slår sig på knät. Men vi har ju övat lite om dagarna, mamma och jag. Hon säger att man ska kunna trampa på de där sakerna som sitter på framhjulet.
Herrejisses, det är ju omöjligt när man inte når fram...men...jag har växt och dessutom sett Måns och Calle cykla på den, så igår kväll tog jag ett par trampsteg och sa -Fram, fram. -Backa, backa, backa! Det var inte långt och det gick inte fort men det GICK. Jag blev så förvånad och stolt -Mamma, titta! Lajo schykla! Mamma hejjade på och skrek av förtjusning. Det var kul.
Efter det var mina föräldrar heltokiga. De glömde ta på mig blöja och jag hade bara "konger" (kalsonger) på mig. Jag kände och kände, tittade på mamma och smög ut i köket till pappa. Jag sa lite undrande med huvudet på sned -Pappa, titta konger? Lajo ene blöja. Ja, Lajo konger.  Pappa sa att han också hade kalsonger. Jag hann kissa ner tre par på 45 min och de sa att jag skulle gå till pottan, men hur lätt är det när man inte känner att det är dags? Så sista gången när mamma frågade var man skulle gå när man behövde kissa, ryckte jag bara på axlarna. När pappa torkat upp sa jag -POTTAN! Pappa tyckte det var lite bakefter som han sa... vad han nu menar med det?

Min kusin Alva har varit hos vår farmor så vi lekte på lekplatsen. Jag gillar Alva supermycket! Tillsammans blir vi så stolliga och det är jättekul tycker vi.

Air Leo & mycket mat.

Gårdagskvällens bjudning hos vännerna Lindgren var mycket lyckat och minst sagt smarrigt. Den där desserten är i mina tankar ännu, mums! Våra "ungar" verkade trivas i varandras sällskap, precis som vi vuxna. Leo somnade i bilen hem vid 22:30 och sov utan uppvaknande tills 7:40 i morse. Wiiihow! Ja, tack säger päronen ;)

I dag kom familjen Pommer på brunch och det var ett lika lyckat event det. Pågarna leker som om de vore bröder (dock utan kiv ännu så länge). Pojkarna P är ju betydligt äldre än Leo, men de leker så fint med honom och han känner sig så stor och stolt. Nyheten Kurragömma fungerade relativt bra på slutet, då Leo låg tyst som en mus under sängen tillsammans med en av kompisarna. Man gör ju som de gör... Då vet vi var vi ska leta nästa gång han är väck med andra ord, hihi. Det är snabbedabbe som bor här förstår ni. Han är kvick som en vessla.

I eftermiddags upptäckte vi att det var julskyltning i en ort nära vår och vi beslutade oss snabbt för att besöka den.
Leo gjorde ett "plyplan" (LEO-air), hos våra vänner som ordnat tomteverkstad med gratis glögg. Mannen i huset har byggfirma och alla barn fick hjälpa tomtarna att bygga sina egna leksaker och sedan tävla om ett pris. Mycket trevligt ordnat!

 

Det mysigaste som finns är att se mina godingar ligga på mattan under lövet på Leos rum och

sjunga sånger. Jag älskar er!

 

Hej!

 

Dagens inlägg blir inte vare sig långt eller med någon vidare finess. Jag finner inte de rätta orden och fingrarna smattrar inte lika självklart över tangenterna som somliga dagar, MEN några små bilder bjuder vi på. Det har tvättats traktor, byggts med briobanan, plaskats i vatten och så har jag själv varit på adventspysselkväll och skapat mig en ljusstake åt oss.

 

Det ser ju onekligen lite ensamt ut men riktigt så har det ju inte varit ;) Ingen nämnd, ingen glömd.



 



Nya ord & armband

Leo spottar ur sig något nytt ord, eller någon ny fras varje dag nu. Nyss kallade han på pappa att de skulle gå in på rummet  och tidigare sa han att det brinner i kaminen bara för att nämna något. Att man sedan kan säga dalahästar utan att veta dess innebörd är kanske också en viktig kunskap att ha när man är 2,5 år? ;)
Igår kom mammas ord rakt av då jag snavade. "Amme...va´ hände?´ Hur gick de´?" Goding!

Leos åttaårige vän hade gjort det finaste armband på fritids. Hur gulligt som helst! Tänk att det är lille Leo man sitter och tänker på då liksom. Dessutom sa han "Jag brukar titta efter Leo när det är rast och undra om ni kommer förbi idag". Åhhh, vad jag blir varm i hjärtat.

Igår hjälpte Leo mig lite när jag gjorde pannkakor. Ursäkta de brokiga kläderna. Långkalsongerna är så gossiga att sova middag i.

 

Äntligen har det kommit hem ett Sydafrikafött barn med sin nya familj till Sverige. Det var ett bra tag sedan sist. I dagsläget är det 22 barn som kommit hem, det beräknade antalet för 2013 men Abba har antytt att det kan komma att bli några till, vilket vi naturligtvis hoppas på. Vi vet ju hur enormt jobbigt det är att vänta och det är ju 1,5 månad kvar på året så jag tror starkt på 3-4 till, den lilla detektiv som jag är ;)
Vi hade ju en gissningstävling innan vi fick BB, som de flesta av er känner till. Vinnaren Karna var lite väl drastisk i sin gissning tyckte vi. Hon smällde ju till med bara några veckor efter tävlingens start. Där satt vi på lördagen och siade om detta och minsann så ringer AC ut vårt barnbesked på måndagen :) Jaja, hur som helst, för er som undrade så gissade på dags datum ;)

6 mån & Ny fråga, nytt svar.

Käre tid.... i morgon blir Leo 2,5 år och det är exakt 6 mån telefonen ringde ut glädjebeskedet att vi fått en son :)
Jag minns eftermiddagen och kvällen i detalj och hur torr i munnen och svettig i pannan jag var när jag i all hast lämnade min klass till specialpedagogen och körde de 2 milen hem från jobb. Där väntade jag otåligt på att Daniel skulle komma hem för att berätta mer för mig. I det läget visste jag inte mer än att vi fått barn. Jag ville inte att han sa mer i telefon utan jag ville se min man i ögonen när beskedet jag väntat på och längtat efter i nio års barnlöshetsträsk äntligen kom.
Sedan läste vi barnrapporten och tittade på de tre bilder vi fått. Vi ömsom grät och ömsom skrattade. Han var ju det ljuvligaste man bara kunde tänka sig!
OCH telefonlistan gick igång. Vi satt i luren mellan kl. 14 och 21:30 den dagen. Den lyckligaste dagen i mitt liv!


Då

Nu

 

Ps! Ny fråga, nytt svar finns i frågelådan.

Leos nyheter.

Idag hade vi det så här kallt tyckte jag, men mamma sa att det blev för varmt om jag skulle sitta där länge. Jag insåg väldigt snart att hon hade rätt (som vanligt).

Min "elepant" fick blöja på sig idag och sedan fick vi minsann dela på några "pipph"=chips. Stolliga mamma! Det är väl inte fredag idag? Nej, nej det vet jag väl. Vi har ju varit och sjungit. Slagit på Evas "pomma" och skakat marackasägg. Då är det INTE fredag. Men jag sa inget ;) Då skulle hon nog tagit mina "pipph" ifrån mig.

 
Alltså ni kan tro att mamma gjorde nån konstig middag igår. Hon och pappa sa att det var gott så jag skyfflade in men NOT! Jag sa hela meningen -Lajo ene om. Ha mejjamåål. JA! Mypoppa. (Leo tycker inte om. Ha mellanmål. JA! Nyponsoppa.) Pappa skrattade lite och sa att jag kunde göra mig förstådd och han tyckte det var bra. Jag brukar inte få någon annan mat men igår fick jag det. Mamma sa att hon gissat att jag skulle vara tveksam till menyn som innehöll bl.a. champinjoner, purjolök, vitlök och bacon. Så minsann plockade hon fram nyponsoppa och macka. Jodå, den senaste veckan har jag faktiskt ätit macka några gånger. Ni som känner mig vet ju att macka och jag inte "gift oss med varandra" så att säga ;)

Jag gillar att leka att jag är olika djur. Ko, kanin, häst och elefant är mina favoriter men idag hände något oväntat. Mamma hörde inte vad jag sa när jag pekade på mig själv och förklarade att jag var Henke. Henke är en mycket god vän till oss tre. -Är du Henke?, sa mamma och log. -JA!, svarade jag. Sedan gick jag runt och bankade lite på allehanda ting (Henke bygger nämligen garage). Sedan tog jag min trehjuling och körde ett raskt varv runt matslasbordet med orden -E Enke! Kycklar. När jag stannade framför mamma pekade jag åter på mig själv och sa -Enke, pipph (chips). Mamma sa att de var slut och att jag skulle byta blöja. Jag ville inte utan förklarade för henne att -Enke blöja! Mamma skrattade och sa -Du, jag undrar vad Henke tycker om att ha blöja? Vadå tänkte jag. Har inte alla det?

Ha en skön fredag! Kram från mig:

Moster & kalkonmiddag.

A´la Leo:
Minsann har jag träffat min moster TVÅ gånger denna veckan. Jag är så glad för min moster "Ääämmi" När hon kom hem till oss fick jag en superfin blå pall med Alfons Åberg och mitt namn målat i vitt. Den hann inte bli klar till mitt dop så moster hade den med sig nu. -Aaaah, sa jag och sedan ville jag mest att Emmi skulle vara häst.
Jag är så förtjust i hästar sedan vi var på Sydafrikaträffen, där jag red på "lellebobben". Varje morgon när jag vaknar pratar jag om -Hetana Lajo hnitta, äml, hihta, ja. (Hästarna Leo sitta, hjälm, rida, ja).
När Emmi låg på soffan passade jag på. Jag hängde nya numret av tidningen "Vi i villa" över hjässan, lade huvudet på sned och frågade henne om jag kunde rida och hon vara häst. Mamma översatte det viktigaste och jovisst själklart ställde hon upp. Jag höll hårt i "Vi i villa", klev upp och smackade. Sedan for vi genom huset min hästmoster och jag, oj vad det var roligt.

Jag träffade moster E även i fredags då mamma och jag överraskade Moppa med ett litet besök lagom till förmiddagskaffet. Emmi var också där och hälsade på. Mamma sa att hon luktat sig till att det var kaffedags, men det tror inte jag på. Jag menar vi körde ju jättelångt och så långt kan man inte känna doften av "paffe".

I går var vi bjudna på kalkonmiddag hos "Bammo" och Kjell. Mina kusiner var också där. Alva och jag stollade och busade i flera timmar. Jag var ju insmord med Miniderm över hela mig och svettades så att mamma slutligen tog av mig tröjan. Jag och kusin A kommer så bra överens. Vi är lika gamla och har lika mycket humor och aktivitet i kroppen att vi inte hinner känna av att vi är helt slut förrän vi ska skiljas åt. Det var jättekul att busa med pojkarna också. Pojkarna är mina äldre kusiner Eddie och Casper.
Jag somnade lite sent efter festen (21:30) och kom över till mamma och pappa vid 2:30 och sov sedan till kl.8:00. Gött tyckte mamma och pappa, men jag ville ju bara ge dem lite sovmorgon.
Idag har vi haft mysdag-långkoksdag-lekdag här hemma till tonerna av julmusik. Vi dansade några tryckare också ;)
Pappa och jag var uppe vid hans eka för att kolla vattennivån i båten och kanske ösa litegrann. Jag hade min (mammas gamla) vita polisbil med mig. När pappa inte hann se utbrast jag -Pappa, pläpp! Bile, och pekade ner i vattnet. -Ene meine. (Pappa, hjälp!  Inte meningen.) Där på botten ligger nu polisbilen och vaktar alla gäddor, abborrar och gösar tills pappa tänker fiska nästa gång. Ganska bra egentligen tycker jag, eller hur?

Jag glömde ju tala om att när var hos doktor L vägde och mätte hon mig.
Jag är numera 87cm lång och väger 13.3 kg (klädd och grann).
Jag har alltså ökat 7 cm i längd och 2.3 kg i vikt sedan Fådelsedagen.