Helgens stiltje.

Helgen har p.g.a. att Daniel varir sjuk sedan i tisdags inneburit att vi tyvärr varit tvungna att avboka några trevliga inplanerade träffar. Själv har jag klarat mig hittills och hoppas och tror att jag undkommer hans baciller för denna gång för huuuu så eländig har jag sällan sett honom. Hög feber som inte velat ge med sig och sedan förkylning och hosta på det, har varit det stora problemet.
Jag tog en tur till min pappa i lördags förmiddag. Solen sken och vi drack kaffe och pratade om ditt och datt och hade det supertrevligt. Ja, det är i princip vad som hänt denna helg faktiskt. Promenaderna har jag fått klara på egen hand och  det har varit så här vackert och kallt denna helg:

Jag kan undras tro om vi inte är värda lite hämt-thaimat i kväll...Jo det tog bara tre sekunder att komma fram till svaret och det var inte nej ;)

Klart slut- vargtjut!

Månadens sak (mars 2013).

Äntligen var det åter dags för månadens sak i denna som det känns just nu, evighetsväntan. Men men hur som helst så är det ju en månad till som gått och det är bara att försöka se ljust på det hela. Vi har ju aldrig varit så nära som idag. Varje gång räkneverket slår om så här pass "tidigt" i barnbeskedsväntan känns det som en glädjens dag. Vi vet att det inte kommer att kännas så om det skulle vara så att vi får vänta väldigt länge så klart.
Månadens sak är en ljuvlig liten doktorsväska med tillhörade arbetsredskap i trä, superfin eller hur?

 

Ha en fortsatt trevlig helg!

5 ÅR

I dag är det exakt 5 år sedan vi ställde oss i adoptionskö. 5 ÅR!!!! De första visserligen som icke aktiva utan bara för att samla tid. Efter drygt 3 års kötid gjorde vi hemutredningen och fick sedan vänta i ca ett år på att få sammanställa ansökan och sända den till Sydafrika.
Jag frågade just Daniel hur det kändes. LÅNGT var hans enda och samnanfattande kommentar. Usch ja, 5 år och fortfarande väntar vi. No further comments. Smaka på den... 5 år. Nej då vi är inte bittra. Inte i morgon. Bara idag.

33cl, eternal gratitude, kaffe & hinderbana.

Vi skrattade så gott som sönder oss i gå,r då en meny från ett lokalt nyöppnat ställe damp ner i lådan. Ursäkta alla som möjligen kan ta illa vid sig av detta, men vi tror inte att vi har läsare här som varit med och utformat menyn, i så fall bjuder vi på det. Alltså första reaktionen är att 33cl ingår. 33cl vadå för något? Rioja? jägermeister? mjölk? mer? läsk? martini? starköl? Sedan kan man få tallriker med Kycklig eller Köt, bagutter eller möjligen skivad entrecote med ris. Huuuu, vilken smaksensation! Snälla ni, fanns det ändå ingen som kunde korrekturläsa foldern innan utskick? Kul hade vi i alla fall och det var gratis =)

Ibland bör man tydligen öppna sitt fack på jobb med nyckeln och inte enbart sticka in handen i den 5cm höga öppningen och ta för givet att det endast är samma läromedelskatalog som ligger där dag efter dag. Jag fick en hint och en fråga om ifall jag kollat mitt fack på senaste tiden. Ääähhh näää, inte på annat sätt än jag just beskrivit. I morse var jag noga med att öppna med nyckel och minsann låg där ett 200g mjölkchoklad med texten "With eternal gratitude". Jag vet vem som lagt dit det ju. Personen som frågade om jag kollat facket och jag har nämligen skojjat om tjänster och gentjänster och nu tyckte hon att det var dags för lite gentjänster, hihi. Det tackar jag allra mjukast för. Den behövdes!

Nu kan vi dricka gott kaffe här hemma igen. Det är nog ett helt år sedan vi köpte nya nespressopluppar men nu finns de på sin plats. Blir du sugen, hör av dig!

Före läggdags igår bad Daniel mig att om möjligt plocka undan hinderbanan i köket. Hahaha, min dator laddar ur så snabbt att sladden behöver vara i kontakten så gott som jämt och han var inte intresserad av att få snubbeltråden om anklarna och slå pannan i golvet klockan 4:50. Attans att han kom på mig ;)

Fynd & favvotidning.

Efter att ha "checkat" ut från jobb kl.16:12, styrde jag kosan mot ett shoppingcenter för att fixa en present till min mamma som fyller år i nästa vecka. Jag fann en jättefin passande sak som jag ju dessvärre inte kan visa Er här med risk för att hon ser den. Man vet ju aldrig för även om hon inte har någon dator eller telefon med internet brukar hon passa på att kolla in här på bloggen när hon besöker någon väninna som innehar den tekniken.
En liten  supersöt miniväska att ha telefonen i köpte jag åt mig själv. Ja, den lilla ljuvliga saken är till för andra ändamål egentligen men...uppfinningsrik får man vara. Ett par Espritjeans som satt perfekt och var nedsatta med 50% visade sig vid kassan vara nedsatta ytterligare 30%, så det blev 210 kr för dem, JATACK!
På Bites&Bottles kunde jag inte motstå de försvinnande goda lakritsarna med syrlig passionsfruktsöverdrag. En sådan och sötsuget stillas med en gång. Mmmmm så goda och så speciella. I like!
Då jag tog en lov in om Akademibokhandeln, kom jag på mig själv med att le stort då jag såg hyllan med böcker markerade med "För föräldrar". Där stod den, i fyra exemplar till och med =) Den nyutkomna boken "Fantastiska jag" som du kan se under Månadens sak i februari. Kanske det lönade sig att fråga efter böcker för adopterade och deras föräldrar trots allt? Det var ju i den affärskedjan jag förhörde mig då det inte fanns något sist. Brrrra, man är inte sämre än att man kan ändra sig alltså.

När jag var på Ullared för två veckor sedan och köpte väskan jag tidigare visat i bild betalde jag 169 kr för den. I dag såg jag EXAKT samma väska, eller ja en likadan, för 379 kr. Jisses, där ser man!

Nu steg mannen i huset innanför dörren. Ett besök hos sin syster innan hemfärd hade det blivit. För mig och kanske även för Daniel är det dags för lusläsning av favvotidningen "Att adoptera" som låg så fint i lådan och väntade då vi kom hem.

Lördag 2/3-13.



Lördagen bjöd på mulet trist väder och det var med stor glädje vi tog emot inbjudan till Alva och hennes föräldrar på Planteringsvägen. Vi bjöds på smarrig supé och gullungen visade sig från sin som vanligt allra mest charmanta sida. Det var "Doddoou" och "Nenne" för hela slanten men mest "Doddoou" såklart. Att inhalera 2*8 andetag i astmaapparaten var något som Alva trots sina ynka 21 månaders ålder stolt visade upp samtidigt som hon tillsammans med sin mamma räknade andetagen. Jag är imponerad!

Naturligtvis kollade vi den fjärde deltävlingen av årets melodifestival på TV´n. Anton Ewald tog sig till final efter duell i andra chansen och jag måste säga att den grabben vet var han varje cell i sin dansanta nittinåriga kropp. Det var kul att se en ny typ av dans på scengolvet och efter att ha sett bidraget ytterligare en gång tror jag att övriga Europa (åtminstone småtöserna och Jag) kan komma att ta Anton till sina hjärtan i Eurovision 2013 i globen. Vem som är rätt artist att vinna finalen låter jag vara osagt. Jag vill bara genom inlägget hedra Antons framträdande.

 

 

Klicka på länken för att se bidraget.

                   http://www.youtube.com/watch?v=Rjn0qFHUNfw&feature=player_detailpage

R.I.P farmor

I dag tog vi avsked av farmor Gunhild. Solen sken för henne, blommorna var de vackraste och sången var fin. Begravningar är aldrig kul men trots det jobbiga blev ceremonin ett fint avsked.
Släkt som jag gillar och sällan träffar p.g.a. avstånd kom och då vi fikade efteråt pratade vi om minnen då vi var barn. Jag hoppas innerligt att det kommer tillfällen då vi ses under lite roligare omständigheter.

Många minnen fyllda av värme passerade min näthinna som på film då jag satt i kyrkan.

Farväl farmor, vi ses i Nangilima!