lördag 6 juli 2013

60 års kalas, bad & wettex.

Leo tänker och talar:
Vi har ju varit här hemma nu bara vi, mamma, pappa och jag (och Katten-Gittan förstås) ganska länge. Mamma och pappa backade bandet med att träffa folk för att vi skulle känna oss trygga och säkra tillsammans alla tre. Jag tycker faktiskt att det varit skönt. Jag har fått deras fulla uppmärksamhet och inte varit osäker var jag ska söka tröst eller kramas. -Baaaa pappa! -Baaa mamma!
Igår hade farfar 60-års kalas och jag hade ju inte träffat honom och flera av de andra, så de stora tyckte att vi kunde köra dit en stund och se hur det gick för mig. Jag undrade lite vad de menade med det även om det är skönt när vi är bara vi. Jag gillar ju barn och lekte med min kusin Alva och Leija, sedan visade jag mig från min mest charmanta sida (man vet väl hur man för sig liksom). Jag gjorde rörelserna till "I ett hus vid skogens slut", Jag "pratade" lite och visade farfar och Viola hur en zebra låter. Jag hade ju köpt en på en marknad och gav till jubilaren.

När vi körde hem var jag så trött så trött , men jag orkade digga till musiken i bilen i alla fall. Jag somnade bums, så det var tur att vi körde hem tidigt, och vaknade bara en gång i natt. De stora sa att de kunde vänja sig vid det.

I dag for mamma fram med mixerstaven när jag åter igen vägrade äta frukt i bitar. Hon "borrade" ner havregrynsgröt, banan och äpple i den där maskinen och sen mumsade jag i mig kan du tro. Det var skillnad det! Bitar av frukt, nej blää!

Resten av dagen har pappa målat på huset och jag har badat och ätit isglass. Däremellan har jag kört lite bobbycar och snutit mig i wettextrasan. Jag älskar trasor och vatten! Sedan gjorde jag två båtar av mina foppatofflor och lät dem segla ut i mammas egentillverkade fågelbad. Den ena tofflan såg så ensam ut att jag stoppade i en passagerare i form av en jordgubbe. Man får ju ha dem till något när man inte gillar att tugga dem. Då tyckte jag att det blev bra så här...





1 kommentar:

Anonym sa...

Goa Leo, tack för allt mysigt du berättar! Man blir liksom sådär alldeles varm i hjärtat. <3
/Fia.