Mycket känslor...

Det är med tvära kast och mycket känslor jag drar mig till minnes och berättar om den hemskaste dröm jag haft på mycket länge.
Jag vaknade i går natt av att kudden och håret var genomblött av både svett och tårar. Det hör till saken att jag inte kan minnas att tårarna runnit på mig i en dröm förut. Det tog en stund innan jag insåg att det var just en dröm och ingenting annat men magen sved och jag var bara så ledsen och sorgsen... huuu och usch.
Nu till saken. Jag drömde att vi var i Sydafrika på det barnhem där Leo bodde då vi blev en familj.
( I verkligheten möttes vi ju aldrig där utan på vårt provisoriska gesthouse men men...) Leos barnskötare såg jag lika tydligt som för fyra månader sedan och föreståndaren likaså. Hur som helst var vi i drömmen av någon anledning tvungna att lämna tillbaka Leo och åka därifrån!! Leo grät och skrek så att han klöktes där i barnskötarens famn och han sträckte sina små armar mot oss. Vi leddes gråtande därifrån och sattes i en minibuss likt den vi åkte i då vi fick vår son. Jag vände mig om i bussen och såg Leo gallskrika och gråta medans bilden av honom blev mindre och mindre för att slutligen suddas ut helt och jag kunde inte minnas bilden av honom mer. Chauffören sa åt oss att vi aldrig någonsin fick återvända eller försöka ta kontakt med Leo.
Nu gråter jag på tangenterna också... FY så fruktansvärt det kändes. Jag gick liksom sönder innan jag förstod att det inte var verklighet. Jag hoppas innerligt att den drömmen håller sig borta men jag misstänker att den kommer att titta fram någon gång igen :(

Nu lämnar vi den sorgliga biten och kastar oss över till glädjetårarna...
De kom idag, som de gör varje gång jag spelar en av de sånger som våran solist och tillika svägerska ska framföra på Leos dop på söndag. Jag håller det hemligt än så länge vilken låt det är men jag kan ju säga så mycket som att den har varit med oss under hela adoptionskampen och redan tidigt sa vi till varandra här hemma att OM det någonsin kommer ett barn till oss så ska just denna sång framföras av Eva på dopet. Mer än så berättar vi inte... gästerna är flitiga bloggläsare ;)

Denna gosse alltså! Det kunde inte bli mera rätt! Hur kunde matchningen bli så perfekt?
Tack Leo för att just du är vår älskade pojke! Du har kommit in i våra hjärtan som en tornado och vi är SÅ lyckliga.
Puss mamma och pappa

En av Leos doppresenter. Den andra har tyvärr inte kommit så den visar vi om och när den förhoppningsvis dyker upp. Hjärtat är placerat vid Sydafrika, givetvis ;)