Charmkurs & vårkänslor.

Gårdagens eftermiddagsväder gav verkligen vårkänslor. Men då jag kom ut vid 18:30, för att gå till bussen som skulle ta mig in till den närliggande staden där en superkollega skulle firas, snöade det som bara tusan. I dag ligger snön kvar men solen skiner från en klarblå himmel och känslan av att våren lurar där bakom någonstans infann sig åter igen.
By the way... när jag väntade på att bussen skulle komma stod jag i busskuren eftersom det snöade. Bussen kom, svängde runt och stannade vid skylten som är ca 20 meter längre bort. Jag började gå mot bussen så fort den svängt runt och en kille släpptes av. Då började bussen att sakta köra och jag fick jogga ifatt den och vinka. So far so good...
Busschaufförskan öppnade dörrarna och glodde stelt på mig varpå hon sa i barsk ton -Och var kom du ifrån? -Jag kom från busskuren svarade jag vänligt. -Men där stannar väl inte jag?!, utbrast hon åter i samma barska tonläge. -Nej men det snöade så mycket så att jag väntade där och började gå då du kom, svarade jag, fortfarande vänligt. - Du kör väl till X ? frågade jag med ett leende. Jag brukar nämligen aldrig uttrycka ord och tankar högt till de jag inte känner även om de är tjuriga. -Om det står det på bussen så gör jag väl det! fräste damen. -Jag hann inte se det i snöyran då du svängde runt bussen, sa jag, fortfarande vänligt.
 -Och du ska betala? snörpte hon fram. Men DÅ tände Fru Crona till inne i hjärteroten och var det kom ifrån vet é tusan. Jag bara log och sa högt och tydligt -Kanske du skulle ta dig ett litet lyckopiller idag? varpå ett litet fniss kom från en tjej en bit in i bussen. -Med bankkort ja!? frågade hon surt. Ja tack, om det går bra? sa jag glatt.När jag väl hade fått betala och chaufförskan fräst att biljetten kom där bak på maskinen, log jag mitt finaste och sa -Tack ska du ha, ha en trevlig kväll! Jag fick en sned blick, stoppade ner min plånbok och sa - Skånetrafiken borde kanske satsa på en charmkurs? och gick snällt och fint och satte mig. De fyra personerna som satt längst fram skattade gott.
Men Jenny tänkte jag sen...Vad gjorde du nu?

I torsdags besökte jag fam Lindgren och deras nyfödda. Tösabiten fick en chenillefilt (min favorit välkommen-till-världen-present-som-ni vet) med rosa muminmotiv. Det var liksom ingen tvekan. Modern H älskar rosa och fadern C har finskt blod i sina ådror. Uppskattad blev den och jag mös med lilla N en lång stund innan jag styrde kosan hemåt igen. Inom lager 157 och köpte mig en tröja för 100 spänn först bara.

När jag var och handlade mat idag såg jag kortet du ser i bild. Texten "Du har något som varenda Kotte uppskattar" gjorde mig glad och varm på något vis. Det kändes som ett litet tecken om att h*n finns och väntar på att få komma i vår famn.