2-0 & Alice Cooper.

Leo skriver:
Jag tänkte att ni kanske var lite nyfikna på resultatet av nattens derby mellan mig och mina föräldrar. Jag är själv lite ledsen att säga det, men det står 2-0 till dem. Jag gav dem vinsten ganska lätt faktiskt, men det behöver du väl inte tala om för dem va? Jag gör come-back en annan natt när de minst anar det, kanske redan denna natt...
Anledningen till att jag gav dem vinsten var att jag överaskades över hur fantastiskt skönt det var när jag märkte att det inte kliade så enormt på min lilla kropp. Tack tanterna på barnkliniken!
Jag skrek inte efter välling vid två utan småmös i en timme av den goa känslan att salvan verkade. Ja ja, jag ville krypa upp på pappa och känna när han andades och höra hans hjärtslag förstås, men vem vill inte det liksom? Hur mysigt som helst ju, speciellt när man har en pappa som min!

Annars har jag mest dansat i dag. Speciellt förtjust är jag i Alice Coopers "Poison". Därefter kommer "Whaka-whaka" med Shakira (bara för att de sjunger om Afrika såklart).

Jag blir så ledsen när en av dem går på toa eller för att ta en dusch, ja den ena är ju mamma och den andra är pappa. Jag vet mycket väl vem som är vem, men idag har jag blandat ihop dem vid några tillfällen. De säger att det inte gör något alls bara jag inte kallar dem för donky. Det gjorde jag en gång bara för att se hur pappa reagerade. Han skrattade och sa att han hellre hette mamma i så fall. Jag ska lägga det på minnet.

En sak till för idag. Har du testat att gå på tå? Det är superkul! Prova vet ja´.

Namnsdag, en månad och åsna på vinden.

Inlägg från Leo himself:
Idag är det min namnsdag minsann. Jag fick två namnsdagskort och ett välkommenkort i brevlådan idag. Det låg några brev där från vårdcentral och tandvård också. Min mamma log och sa att jag fick mer post än mamma och pappa tillsammans.

Jag har varit tillsammans med mina föräldrar i exakt en månad nu. Dagen då vi fick varandra minns vi med lite omtumlande känslor alla tre. Jag känner mig så "stollig", småbusig, fnittrig, bestämd och nyfiken tillsammans med mamma och pappa. Jag har lärt mig så mycket men allt kan jag inte riktigt förmedla till dem, men jag märker att de ser att jag förstår en del av det de menar nu. De pratar ju så konstigt bara. Jag visade mamma att jag förstod vad hon menade när vi gick till affären och hon sa att vi skulle köpa mat. Jag låtsasåt med handen mot munnen. Mamma log, jag skrattade.

Vi har förstås en åsna på vinden...tror jag? Ja alltså när vi tittar i mina böcker säger mamma och pappa en massa konstiga ord. En del har jag ju fattat så klart. Katt-mjau till exempel, hallå jag är väl inte dum heller. Vov-vov kan jag också när jag ser det där djuret men att det heter hund det glömmer jag bort. Ko, häst, elefant, fågel, får, gris, apa, mus, giraff ja jag tycker att de alla är DONKI. Jag har frågat om det är en donki på vinden? Pappa säger att vi inte har någon åsna på vinden men vänta ni tills vintern kommer så fattar ni vad jag ville ha sagt dem, eller hur? ;)

Jag märkte att mina föräldrar vann över mig i natt när de skulle sluta att ge mig välling på natten. Jag vet att det står 1-0 till dem. Jag orkade bara skrika 40 min *2 men jag funderar på hur jag ska göra i natt. Jag märkte att de stängde fönstret när jag var som argast och att de inte hörde vad de sa till varandra trots att de låg så nära varandra. Jag låg ju i mitten och hade bestämt mig. Undrar hur länge jag orkar visa dem i natt...jag har bestämt mig!

Förresten, jag har ju fått mitt personnummer nu så mamma har skickat in anmälan om barnbidrag. Ja, så mycket välling som jag vill ha om jag själv får bestämma leder till många blöjor så de lär nog behöva det där extra bidraget, hihi.

Nu måste jag sluta. Jag ska ju orka kämpa i natt. Det blir ett derby mellan mig och dem och jag tänker inte ge dem vinsten så lätt inte, jag är en liten kämpe jag.

Vi hörs en annan dag! Ha det bra.

Nr 13, bagage & barnkliniken.

Vi kom hem till Sverige som den 13e familjen år 2013. Barnbeskedet kom den 13e och Leo är född den 13e. Slutsats=Den 13e är inte längre ett otursdatum, that´s for sure!

Barnkliniken har fått besök av oss idag. Det var första besöket till infektionsproverna och vi fick även hjälp med klådan och rosslet som stackars Leo störs väldigt mycket av nattetid. Detta hade han redan tidigare, men nu har vi fått den hjälp och de svar på mediciner vi fick med oss hem från Sydafrika som vi önskade, så det känns bra. När man har varit hos doktorn måste man givetvis leka doktor.

Hör och häpna... när Daniel stod i kön till apoteket ringde minsann budbilen! Air France hade hittat vår försvunna bagage, TJOHO. Nu tvättas, tvättas och tvättas det... Som ni ser var det ett GANSKA efterlängtat bagage ;)

Vi har lyssnat/tittat på "Åh Honki-Tonki" ett antal gånger nu och det sista Leo gjorde före insomningsdags igår var att stoppa vällingdrickandet, titta på mamma och utbrista -Ååååå donki, ååååå donki! söte pöte.

Tandborst & smörjälskare

Som titeln lyder går det alltid att locka sonen med hans bäste vän Tandborsten. Leo fullkomligen skiner när han ser den och vill "borsta" sina små gaddar. Mest går det ut på att käka tandkräm men vi får titta på hans tänder och borsta en och annan och eftersom detta sker flera gånger om dagen blir de flesta kollade dagligen. Önskvärt vore att denna tandborstkärlek håller i sig genom åren, hmmmm.

En annan kärlek är salva och smörja av alla de slag. Leo är van vid detta från sitt tidigare liv. Han har/hade torr hud och smordes in OFTA. Han tar sina små händer och gnider miniderm i hår, på mage, ben och gärna i munnen.

Ytteligare en kärlek är familjepussarna, men det tycker vi nog alla tre ;)

Håret växer fort! Vi har idag klippt det för tredje gången sedan överlämnandet. Visserligen var det inte så långt de senaste två gångerna men han blir så varm och kliar sig om det får växa, dessutom är han så CUTE när han är riktigt snaggad.

Vår grabb har förändrat sina matvanor drastiskt dessa dagar :) I dag har det smaskats gröt, kalops, youghurt, stekt ris med grönsaker, potatiskroketter m. svamp och beanaisesås. Allt detta sköljdes vid läggdags ner med en flaska fullkornsvälling. Good boy!

Potträningen går prima...oftast ;)
Ja som ni märker har denna kille "flourished" precis som de trodde att han skulle. Det är -Gittan kom! Mera katt!, pappa, jaaa, I tell you!, mjau, mamma, popo, hej!, boll, bebis (docka), gott, no, nähna och några andra ord dagarna igenom.

Vi har fått den bästa, ingen tvekan what so ever! Lovely Leo, du har tagit oss med storm.

I tell you...

I morse vaknade Leo med ett sprudlande humör. Vi fick oss ett gott skratt när vi alla kom ut i köket och Leo smilade upp sig, plirade med ögonen, "hötte" med sitt lilla pekfinger och sa till Daniel "I tell youuuu...not!". Den repliken hade han hört förr det gick inte att ta miste på haha och vi förstår det. Den lille pojken ska gärna testa gränserna och försöka gå sin vilja igenom, 2 åring som han är.
Det har varit stekvarmt idag så det har badats en del i poolen och ätits picnic ute.
Skatteverket har fått finbesök av vår familj så nu väntar vi på Leos fullständiga personnummer.

Sedan sist...

Sedan sist har vi nu äntligen anlänt till Sverige och vårt hem. Det tog oss drygt två dygn med förseningar, inställda plan, frustration, hjälplöshet, ut-i-natten-med-liten-pojke-i-minusgrader-och- inte-veta-vart-man-ska-ta-vägen rädsla, fortfarande-vänta-på-vårt-bagage-ilska m.m. som gjorde att vår hemresa blev allt annat än bra för Leo och oss som familj men NU är det över och vi är hemmaaaaa. Vilken lycka! Vad man har bra levnadsstandard alltså!

Vi blev högtidligt mottagna av nära och kära på Kastrup och överväldigades över omtanken och känslan bakom flera av de handlingar som gjorts här hemma för vår skull :)

Leo fann sig tillrätta direkt (efter att ha skrikit hela vägen från Danmark av att sitta fastspänd i bilstol) här hemma och pekade, log och nickade åt allt från spis till sin säng. Det verkade minsann som om han kände att "det är här vi ska vara". Sedan kröp han in under lövet i sin kuddhörna kallade -Pappa kom! och sa aaah. Efter det satte han i gång med att bjuda kaffe i sin leksaksservis.

Nyheterna för idag är att säga "Katt-Gitta-kom", "Jaaa pappa baaa" (och klappa i händerna), mjau, nähna (näsa), ligga på rygg i sin pool, klia dockan på ryggen och bjuda hen på låtsatskaffe, meddela oss att han behöver och sedan kissa på pottan två gånger, kikna av lycka då han sattes i sin äpplegröna sittvagn samt äta potatis, gräddfil och lite matjesill. That´s our boy!

Hemlängtan

Nu längtar vi hem!
Några av de positiva erfarenheter vi tar med oss härifrån är trädet på vår tomt (ni ser det i bild), trevliga människor vart man kommer, god och billig mat, solgaranti även om det är svala vindar, skön dusch och ingen stress någonstans.

Vad vi längtar hem till i detta nu: ljusa kvällar, tvättmaskin, familj och vänner, trädgård, Gittan, bil och promenader med Leos vrålåk i bild ( swivelhjul fram).

Konstigt konstigt är det att vi dessutom ska ha ett litet barn med oss hem. Det känns som om vi levt ETT liv här nere och ska hem till det vi lämnade bakom oss för 24 dagar sedan, men så är det ju lyckligtvis inte. Leo ska ju med oss hem! :)

Trötta familjen

Idag har vi varit trötta och dåsiga alla tre. Trots detta har Leo endast tagit en micronap vid lunch. Hans senaste dåliga nätter har väl gjort sitt också men nu snackas det igen... vår gosse gör sig om vi reser till Frankrike någon gång. Det är nå' hit och nå' dit. Åker vi till Italien klarar vi födan. Spaghetti bolognese äts på längs och på tvärs när inget annat passar prinsen. Kanske vi rent av ska erbjuda honom en portion nu. Humöret är i en liten dal förstår du.
Lunchen i parken bestod av biltongsallad (torkat oxkött) med hallomi och avocado. Mums!
Haha att snurra runt, få pappa att härma efter och sedan klappa i händerna är dagens nyhet, söte pöte.

Pretoria zoo

Dagen började med att vår chaufför glömde oss och efter 2 mail var vi då äntligen på väg. Pretoria zoo var verkligen ett fint och grönskande zoo. Icke att förglömna att en djurpark inte på något sätt är en naturlig miljö för vilda djur. Vi kände stor skillnad mot dagen då vi var på safari i en "park" stor som en stad och då är det ändå småpotatis mot Pilansberg eller Kruger. Jaja vi njöt av dagen tillsammans i det perfekta utflyktsvädret 21 grader och solsken med svala vindar. Eftersom det inte är säsong nu var det en skolklass, vi och MAX 10 andra par på djurparken. Alla kiosker och souvenirbutiker var igenbommade men i restaurangen gick det som tur var att gå sig ett enklare skrovmål. Det kändes lyxigt och som om vi var insläppta på zoot efter stängningsdags. Vi behövde inte trängas med någon och var ensamma vid djurhängnen. Vi mötte ett danskt och finskt par som adopterar genom Abba och vi delade hemtransport med dessa.
Efter långpromenad och iaktagning av lejon, tigrar, gorillor, flodhästar, noshörningar, zebror, kängerur, anakondor och geparder var vi trötta och rusade ner till affären 1km bort och inhandlade lite proviant att förtära under kvällen.

Resterande tid av vår vistelse här nere blir lugn och mer "hemmavid". Vi tar en lunch i parken, promenerar till utsikten vid the union building, badar på balkongen och längtar hem...
Slut för idag, tack för idag!

Ambassaden & final meeting

Idag har vi haft två viktiga möten. Ett av dem var på svenska ambassaden för andra och sista gången för att få Leos provisoriska pass och det andra var slutmötet med vår familjerepresentant på Abba.
Den här gången gick det inte lika enkelt att ta foto på vår pojke. Han grät hur vi än gjorde så det blir till att få honom att göra detsamma i passkontrollerna i Johannesburg och Paris haha.
På slutmötet med Abba gick vi igenom processen och fick sedan tillbaka vår livsbok. Vår familjerepresentant L berättade sedan för oss om varför de matchat Leo med just oss. Detta håller vi lite mer privat men mamman blev rörd till tårar. De har förstått vilka vi är!

Dagen (och natten) har gjort Leo så trött så trött. Nu sover han en sen middagslur innan det blir forell på favvorestaurangen.

I morgon beger vi oss till Pretoria zoo :)

That will be all for now, bye!

Gillar skor & sitta i garderoben

Ni kan då tro att vi fått en riktig liten skojjare :) Leo skrattar, busar och snackar sitt eget lilla språk så fort vi kommer innanför lägenhetsdörren. När vi är bland andra däremot är han tyst som en mus och vill sitta i knät men det är anknytning i allra högsta grad och något vi är mycket nöjda med.
Tandborsten, skor och smörja är vårt barns favoriter. Därtill att nu kalla på oss båda och vilja att vi ska sitta i garderoben eller bakom fåtöljen och mysa med hans saker.
Idag har vi varit ute och gått i drygt 5 timmar med lunch i parken inkluderad. Leo fixar detta finfint.
Spaghetti bolognese äter det lilla barnet på korsen och tvärsen nu och däremellan forell afrikansk pap n'stue och pommes, finsmakare ;)
På nätterna går det lite si och så. Det kliar och kliar på den bruna lilla barnakroppen. Vi är så tacksamma för denna lille grabb som tagit oss med storm. Det går överhuvudtaget inte varken att förstå eller se att det är samma rädda lilla gryn som vi träffade för exakt två veckor sedan.
Trädet i bild har så gott som vit bark och är en form av eucalyptusträd enligt vår guide.

Menlyn mall

Dagens utflykt gick till the Menlyn mall, ett shoppingcenter med 264 butiker i tre våningar. Detta kan jämföras med Välas 180 butiker. Många av affärerna var av det dyrare slaget som t.ex. Guess, Quicksilver och Billabong men det fanns även flera billigare alternativ. Vi var mest ute efter lite snygga kläder till Leo som inte kan ses i Sverige. Nedan kan ni se resultatet med undantag för den rödrosa tröjan som tillhör mamman.
Dagen fortlöpte över förväntan. Kanske vi har pappa Daniel att tacka för detta eftersom han såg på övriga familjemedlemmar när de behövde inta föda.

I morgon stannar vi "hemmavid" för att på onsdag bege oss till ambassaden för vårt sista besök och passfixande. På torsdag besöker vi Pretoria zoo, klassat ett av världens 10 bästa. Detta är något vi ser fram emot alla tre.
Det har blivit höst med besked här nere och i natt hade vi -3 grader utan isolerade fönster och dörrar, brrrrr.
So long...

Balkongbad

Våran Leo har en vilja av stål både vad gäller att fixa och ta efter samt få sin vilja igenom. Han är otroligt tålig att hantera och vill själv smörja sig och ta på strumpor t.ex.
Idag lyxade vi till det med en English breakfast, kaffe och färspressad apelsinjuice allt för under hundralappen.
Leo har tagit sitt så gott som dagliga balkongbad i solen och skrattat innerligt.
Det nya för idag är hårfönen som Leo mer än gärna testar i sin lek.
Nu är det dags för den sydafrikanska middagsmaten. Vi har nog aldrig förr ätit så gott, mört och billigt kött som här nere.
Klart slut!

Safari & Levisoutfit

Vi hämtades av Pete idag. Han skulle komma att vara vår egen guide under dagens safari. Egentligen heter det park, men parken är stor som Helsinborg och man kör runt och letar wfter djur med rutorna nedvevade. Vi fick se och fotografera zebror, noshörningar med ungar, vita lejon 2 meter från bilen, buffel, gepard, vildhundar, antiloper, gnuer m.fl. Fantastiskt! Vi hoppade över regionen där man får klappa lejon eftersom det inte känns naturligt för vare sig djuren eller oss.

Leo fixar och kallar -Pappa kom..., - Mamma kom...och hämtar oss för en låtsatspicknick på toalettströskeln eller på badrumsmattan.

Leo i sin nya Levusoutfit, cooling som inte ska hålla i muggen med händerna ;)

What a day!

Leo har varit på sitt allra mest strålande humör idag. Vilken kille vi fått! Hjälpsam och dukar av och fixar och springer omkring.
Att åka vagn var ju en fantastisk upplevelse och att få dricka färskpressad apelsinjuice ur sugrör. Passfotograferingen gick smärtfitt eftersom fotografen var så proffsig att Leo inte ens hann reagera över att han satt ensam på en hög och smal stol innan kortet var fixat. Sedan kollade vi in den svenska ambassaden vilken vi ska besöka för första gången på onsdag för att Leo ska få sina fyra sista siffror i personnumret tilldelat sig.
Föräldrarna var hungriga som bara densingen och Leo somnade i vagnen. Vi slank in på en restaurang och smaskade i oss vars sin T-bone steak, en liter öl, ett glas rött och en sparkling water för 108 svenska kronor. We like!
Vår familjerepresentant kom på besök till lägenheten och var så imponerad över framgången för Leo. Han skrattade (vilket hon aldrig sett honom göra) men höll sig tätt intill oss. Good boy! Det är anknytning det :) I morgon ska vi besöka mödrar som säljer egentillverkade saker genom Abba, för att på så sätt kunna försörja sig.
Over and out!

Leo

Vi är kära i den bestämda, tvättande, städande, hjälpsamma, morgontjuriga, natträdda, ursöta, nickande, och nu matätande samt morotsjuicedrickande underbara Leo Crona.

Matchningen känns perfekt. Vad och hur de tänkte får vi reda på under slutmötet. 

Framsteg

De tre första dygnen kunde vi inte sätta ner Leo på golvet ens för att klä honom. Mamman fick ryggskott och Leo var inte van vid den kost vi hade förväntat oss. Innan vi förstod detta och hade fått något i hans lilla mage hade vi totalkraschat här alla tre. En del av detta känner vi är alltför privat att ta i en blogg men vi hade det riktigt jobbigt hela familjen. Nu däremot ser vi en pojke som städar, torkar, tvättar och rister trasor hela dagen lång. Inte konstigt alls! Leo har skrattat flera gånger nu och åkt i pappas "ryggsäck" till restaurangen. Nu är vi inte bara förälskade i godingen. Vi är kära!
Oooops, vaken gosse....dags för nappy change sedan restaurang. Skynda, skynda. Klockan kvart i sex är det kolmörkt och man råds att inte gå utanför de dubbla låsta grindarna.
Ta hand om er alla, nu ska jag pussa sonen ( konstig känsla) :)