Ett par nätter i följd nu har jag drömt så verklighestrogna drömmar att jag haft ont i magen en lång tid efteråt. I morse vaknade jag åter strax efter 6 av att jag i drömmen skrek rakt ut. Skriket var inget som hördes i rummet dock. Alla dessa hemska drömmar handlar på något sätt om att vår efterlängtade adoption av olika anledningar inte blir av. Det låter kanske knepigt i andras öron men när jag vaknade och grät i morse insåg jag hur dessa tankar gnager och tär inuti mig ständigt. Jag kan väl säga så mycket som att det handlar om att bli lämnad (att Daniel inte skulle älska mig längre), att det blir stopp i landet och att det blir min ålder som gör adoptionen omöjlig eller annu värre att någon an oss skulle bli allvarligt sjuk, fruktansvärt! Daniel har liknande tankar.
Vi vill vara så ärliga som det går ( känns ok ) att vara på en allmän blogg och ja, vi har dessa tankar också tyvärr och vi tror inte att vi är ensamna om dem i adoptionsvärlden där allting tar då ofantligt många år. Kotte vi längtar oss galna efter dig! Hoppas du snart ringer och "säger" att du är redo att bli en Crona.
2 kommentarer:
:( önskar så att det fanns ngt jag kunde göra så att kotte kommer snabbare! Er väntan måste vara otroligt påfrestande...kramar till er!! Helen
Finaste Ni! Kan bara försöka att förstå det ni går igenom. Onda drömmar har jag också ibland och de handlar alltid om att bli lämnad, dessa sitter kvar och maler. Finns här dag och natt för er! Kram Jossan
Skicka en kommentar