I onsdags snöade det ymnigt och vi kände oss lite sysslolösa och uttråkade till sist, både jag och lillprinsen. Jag kollade snabbt upp att biblioteket i byn höll öppet hela förmiddagen.Vi skottade oss fram och halvsprang in i lokalen. Leo gillar ju böcker så att sitta i soffan och "mäscha byck" höll oss sysselsatta i 1, 5 timme, samtidigt som vi och bibliotekarien småpratade lite om allt från adoption till deras kommande satsning "sagostund med pyssel". Något som vi ska besöka, that's for sure. Vi lånade hem ett gäng böcker också givetvis.
Minisången startade i går igen, efter sitt juluppehåll. När jag nämnde för Leo att vi skulle "till kyrkan" och sjunga med Eva, blev han eld och lågor. -Jaaaa, sjonga Eba, barnen, åka kana!!! ropade han och rusade ut i hallen för att klä sig. Här ser ni ett underbart alster gjort av Leo på den öppna verksamheten. Att det är flickor, äpplen och mamma han avbildat syns ju hur tydligt som helst eller hur?
Nu har vi ansökt om förskoleplats till Leo. Vi är mycket väl medvetna om både kölistor annat och att det inte på något sätt är självklart att vi får plats till Leo på vårt förstahandsval, men det är klart att vi håller våra tummar. I augusti är det dags för mamma Jenny att åter börja jobba, dock inte heltid. Vi känner att Leo, som är en mycket social liten grabb, kommer att trivas galant i förskolans verksamhet.
Så kom det sig då att Leo köpte sitt första lilla "aglad" i byns affär. Han kom förbi lådorna med chokladöverdragna nötter till självplockning och öppnade en av dem. Jag hann säga nej. Leo sa bara -Leo om aglad! Jag svarade att Leo inte tyckte om det som fanns i lådorna och han köpte det med att fryna på den lilla näsan och säga till mig att det var starkt. Jag höll med honom i hopp och tro om att det skulle räcka. När vi kom till godishyllorna (Leo äter ännu inte godis), fick han fatt i ett plopp och sa -Leo ha, Leo om aglad! Jag lät honom där och då köpa sitt första fredagsgodis, ett litet mjölkchoklad och han var SÅ stolt. Han höll i det och la det på kassabandet med orden -Betala aglad. Han packade ner det i påsen och hjälpte mig ut till bilen med den stora påsen med alla varorna. Efter lunchen tog vi fram chokladet. Jag bröt av två små bitar. Leo log och sa -Tack snälla mamma! Sedan var han fast besluten om att jag skulle ha den andra lilla biten. Jag gömde undan resten och Leo konstaterade lugnt att det var slut och gick för att kasta pappret i soporna.
1 kommentar:
Det är så kul att få läsa om era små äventyr. Chokladen förstår jag att Leo älskar, tänk att det går så snabbt att vänja sig vid sötsaker! ( har precis själv tryggt i mig 2 pigall)
Skicka en kommentar