Ja, vi har ju nämnt vår sons favorisering för somliga djurarter. Hästar, kaniner, fiskar och elefanter är finfina varelser enligt vår son. Nu hör det ju till saken att vi försökt få honom att finna ett gossedjur som trygghet vid läggdags. Vi hade med oss en kanin och en snuttefilt till Sydafrika. Dessutom fick Leo med sig en nalle från sitt boende. Han brydde sig aldrig om någon av dem, trots att vi försökte få honom att koppla nedvarvning med dessa.
För någon vecka sedan började han bära med sig leksaksbilar, stenar och annat till sängen. Vi frågade då om elefanten skulle sova hos honom och svaret var givet. Det vi menade var mjukiselefanten! Leo har även fastnat för och lekt med elefantvattenkannan jag haft i många år. Nu ska han till varje pris ha den också med sig vid nattning. Normalt? Nja, den är ju inte mjuk och det bankas i väggen och i huvudet på oss om han kommer på natten, men han älskar den...precis som alla elefanter så låt gå. Vi har alltså en son med snutt- elefantvattenkanna i hårdplast. Alla har vi våra egenheter, normala eller ej.
2 kommentarer:
Ungar är härliga, vi vuxna tror vi vet så mycket och med vår erfarenhet har vi ju facit i handen(tror vi)Att lyssna och lära av barnen är det som jag lär mig mest av. Kran Åsa
Så charmigt! När sonen var i 1,5-årsåldern sov han med ett bokstöd i trä och en plasttraktor. Vi försökte introducera lite mjukare gosedjur, men det gav inte resultat förrän han i stället förälskade sig i en kudde som luktade lite vagt av ingrodd bebisspya. Well... vi har alla olika preferenser helt enkelt ;).
Skicka en kommentar